Vad har Kalix löjrom, Wrångebäcksost och Skedvi Bröd gemensamt? Jo, de är några av de 21 produkter i Sverige som fått en för företag mycket eftertraktad så kallad skyddad EU-beteckning, en sådan som till exempel champagne från distriktet Champagne i Frankrike har. Det bubblet uppfyller vissa villkor som gör att bara det får kalla sig så.Men vad mer…

Att vi får mat på bordet är beroende av att hela kedjan i livsmedelssystemet hänger ihop. Från lantbrukens produktion av råvaror, via processindustrin, handeln och hela vägen fram till oss konsumenter.Men på senare år har vi upptäckt att kedjan inte alltid hänger ihop det. Det finns glapp här och där. Covid-19-pandemin, extremväder och Rysslands st…

För hundra år sen var strömmingsfisket, men också fisket efter till exempel torsk och lax, en naturlig del för bönder och fiskare längs Östersjön. Fisket där levererar idag stora mängder sill och skarpsill som foder till laxodlingar. Samtidigt vill yrkesfiskare längs ostkusten satsa på produkter gjorda på fisk från just Östersjön. Miljöarbetet förb…

Vill du veta hur man formar en hållbar utveckling där landsbygderna spelar en viktig roll? Lyssna på hur Leader Upplandsbygd leder vägen med en modell för rådgivning, bedömning och pedagogisk förklaring av hållbarhet i projekt. Lär dig mer och få praktiska tips för att delta i omställningen.Gäster:Emma Mattila projektledare, Upplandsbygd Lokalt led…

Vi kikar på lantbrukets utmaning att locka unga talanger i en tid där konkurrensen om uppmärksamhet är intensiv. Är lantbruket rustat för att möta framtidens krav och bli en drömarbetsplats för generation Z? Vad säger generationsforskningen deras värderingar och val? I detta avsnitt tittar vi på branschens attraktionskraft, som är avgörande för en …

Dags för julmat igen! Hur mixar man innovativa idéer kring maten på julbordet och samtidigt behåller den traditionella känslan? Nu pratar vi svensk sjömat med goda tips och nytänkande för oss som både vill äta hållbart, gott och ha något för alla smaker. Och kan julen till och med bli en högtid där vi bidrar till stärkt livsmedelsberedskap och mins…

Hur skapar vi landsbygder där unga vill leva, bo och ha en aktiv roll i samhällsutvecklingen? Det är en framtidsfråga för landsbygdskommuner i hela Sverige. För att ta reda på det startades 2020 Youth Up North. Målet; att tackla utmaningen lokalt i norra Sveriges inland och hitta nya vägar och metoder för att inkludera unga. Nu går satsningen in i …

Kanske känner du igen begreppet AKIS som vi kommer prata om nu? På svenska säger vi kunskaps- och innovationssystemet för lantbruk. För att göra vårt samhälle och jordbruk mer hållbart behöver vi öka flödet av kunskap och innovationer mellan lantbrukare, forskare, rådgivare och andra aktörer. I EU-länderna finns krav på just AKIS-samordning. Så vad…

Trots att 2022 var året då krig och självförsörjning var heta samtalsämnen och maten som serverades var dyrare, slängdes nära 40 procent av all mat i stället för att ätas upp.Regeringen har beslutat om att Sveriges matsvinn enligt målen i Agenda 2030 ska minska.Men hur når vi då målen? Och hur kan det på kuppen bli lönsamt att ge maten en andra cha…

För att vi ska kunna äta svenska råvaror behövs fler unga som väljer att jobba inom de gröna näringarna. Tidigare har vi hört att ägarskiften måste få ta tid, och att det till stor del handlar om mjuka värden som att få en bra lösning för alla inblandade. Den här gången pratar vi om så kallade ”hårda” frågor såsom investeringar, ekonomi och konkurr…

Kan snabbmat spela en roll för att öka den svenska livsmedelsberedskapen?Livsmedelsförsörjningen har allt mer hamnat i fokus den senaste tiden – med koppling till kris och krig, samhällets sårbarhet och beredskap. Att kunna producera den mat som behövs utan att vara alltför beroende av råvaror från andra länder är viktigt. Här kan även snabbmaten s…

År 2040 ska Europas landsbygder vara starkare, uppkopplade, motståndskraftiga och ännu mer välmående. För att nå den visionen lanserar EU nu en landsbygdspakt som olika aktörer kan ansluta sig till – i internationella sammanhang känd som Rural pact. Här hänger till exempel jordbruk och annan landsbygdsutveckling ihop och visionen och pakten är till…

Ett av målen med landsbygdspolitiken är att skapa likvärdiga förutsättningar för människor att leva, bo och arbeta i landsbygder. Digitalisering är ett sätt att komma åt en del av de utmaningar som finns. Hur kan då exempelvis en ny modell för digital nära vård lösa problem i Västerbotten? Och hur använder Vingåkers kommun digitaliseringen till sin…

På vilket sätt kan sjömaten bidra till Sveriges livsmedelsberedskap och det civila försvaret? Varje år produceras cirka 12 000–15 000 ton sjömat inom vattenbruket. Det landas även åtskilliga tusen ton inom både det kustnära fisket och havsfisket. Så varför tas den blå näringen inte lika ofta med i beredskapsplanerna som andra livsmedel? Och vilka p…

Den gröna vågen som blomstrade under 1970-talet är nu tillbaka och har blivit föremål för ett forskningsprojekt. Det ska titta närmare på hur den nya gröna vågen ser ut, vilka som är med i den, och varför människor väljer att flytta från städer till landsbygderna. Så vad är det för ideal och värderingar som driver den här rörelsen? Och vad kan den …

Landsbygderna måste vara digitala. Det är ett mantra som hörs ofta men vad innebär det rent konkret för invånare och företagssatsningar? Digitalisering är så klart inte ett mål i sig, utan vilka problem kan den lösa. Så hur kan man nyttja tekniken? Och vad finns på gång? I #Landet ska vi bland annat prata om ett digitaliseringsprojekt som jobbar me…

Sverige är världsledande på ekologiskt. Vi tillhör de länder som har störst andel ekologisk jordbruksmark, högst andel ekologisk konsumtion per capita, tillsammans med världsrekord när det gäller att servera ekologisk mat i offentliga kök.Ekologiska lantbrukare är oftast yngre och har större gårdar än resten av lantbrukarkåren. I Landet denna gång …

I oroliga tider hamnar svensk livsmedelsförsörjning högt på agendan. Det är viktigt att producera den mat vi behöver utan att vara alltför beroende av råvaror från andra länder. En tredjedel av maten vi äter, äter vi på restaurang. Vilken roll kan då landets restauranger spela för att öka den svenska matproduktionen? Och hur kan branschen i större …

Ett par välslipade geografiska glasögon - är det vad som behövs för att kommuner, regioner och statliga myndigheter bli bättre på att lyfta landsbygdsperspektivet?Tillväxtverket har nu tagit fram ett metodstöd för den som vill få en bättre förståelse för frågor som berör landsbygderna och stärka landsbygdsperspektivet i sitt arbete. I det här avsni…

Visste du att lukt och smak är våra äldsta sinnen? Och att det är på dem vi bygger våra minnen och känslor. Den här gången ska vi prata mat och hur vissa matvaror förknippas med olika platser. Det som kallas geografiska matvarumärken. Du känner kanske till Västerbottenost, Hönökaka, Kalix löjrom och Hernö gin. Närproducerade livsmedel blir allt mer…

Att äta julbord är en gammal tradition. Och vad vi upplever som julbordsklassiker har så klart ändrats genom historien. Så hur är det med mat från hav och sjöar. Varför äter vi inte lika mycket fisk till jul som vi gjorde förr? Eller kan det vara så att sjömaten är på väg tillbaka. Skulle gädda, brax och blåmusslor - eller varför inte sjöpungsbulla…

De är mellanhanden som vi matkonsumenter inte alltid tänker på: grossisterna. De som köper in råvaror från livsmedelsproducenter och säljer vidare till restauranger och butiker. En viktig länk i kedjan från jord till bord. Men hur fungerar egentligen det svenska grossistledet? Kan stora och små grossister komplettera varandra? Och vad behövs för at…

För samhället i stort, och speciellt för landsbygderna, kan sociala innovationer spela en stor roll. En social innovation kan vara en idé i en lokal förening, ett företag eller en kommun som löser ett konkret samhällsproblem. Så vilken nytta har vi av dem och hur kan man finansiera en idé som i första hand inte är till för att generera vinst?Medver…

I takt med att lantbrukarna blir allt äldre behövs yngre personer som kan ta över verksamheterna. Och för att Sverige ska klara att producera livsmedel på lång sikt är frågan om ägarskiften avgörande. Men är lantbruksnäringen tillräckligt attraktiv och hur skapar man tillräckligt bra förutsättningar för att någon ny ska vilja ta över och driva före…

Årets författarpris från Studieförbundet Vuxenskolan ut går till Maria Maunsbach för boken Lucky Lada och jag. En bok som skildrar en liten skånsk landsort och dess invånare genom skrävlande skrönor och osannolika anekdoter om ungdomsförälskelser, sex, fylla, epatraktorer och hemvändande. En Piraten-pastisch ur ett kvinnligt perspektiv. Så hur väl …

Kan sociala innovationer vara lösningen för landsbygderna när den befintliga välfärden inte räcker till? I Skåne används rullande ungdomsmottagningar för att möta ungdomar i landsbygdsområden där det saknats fasta mottagningar. Andra exempel på sociala innovationer är bokbussar, fritidsbanker och lokala servicepunkter. Men är det här smarta sätt at…

Hur kan små kommuner bättre dra nytta av Leaderprojekt? Landsbygdsprogrammet går ju mot sitt slut och kommer nu ersättas av den så kallade strategiska planen. Den gäller för programperioden 2023-2027 och som vanligt innehåller det en lång rad satsningar. För mindre kommuner i glesbygd och landsbygd finns här en hel del stöd att söka, i synnerhet in…

Vad innebär det egentligen att vara en Landsbyggare?Konceptet Landsbyggare utvecklades i Höga Kusten som ett sätt att lyfta fram det lokala engagemanget, drivet och entreprenörskapet som många gånger genomsyrar en plats - men som alla kanske inte alltid ser. Idag har Landsbyggarkonceptet spridit sig till flera platser i Sverige och till och med upp…

Kan kläder göras av vilket material som helst? Och vilken skillnad gör nya material och nya innovationer i en av världens mest förorenade branscher? Och vad har skog med det hela att göra?Modeindustrin står idag för runt 10% av de globala utsläppen av växthusgaser och bidrar även till en lång rad miljöproblem. Samtidigt pågår arbete och forskning f…

Intresset för att köra olika långsamtgående fordon har ökat bland unga de senaste åren. Inte minst i våra landsbygder där det ofta finns en stark motorkultur. I takt med att allt fler fordon dyker upp växer också irritationen hos de som bara tycker att motorungdomarna väsnas, bråkar och skräpar ner.Så hur ser egentligen kulturen ut kring dessa ford…

Podden Landet gästar Landsbygdsriksdagen i Jönköping där hundratals politiker, tjänstemän, lobbyister, journalister och landsbygdsaktivister samlats för att prata landsbygdsfrågor.Men hur mycket pratar man egentligen om ungdomar i landsbygderna? Och hur mycket pratar man med de unga? Är det till och med så att unga glöms bort i den allmänna debatte…

Världsläget har förändrats drastiskt efter Rysslands invasion av Ukraina. Helt plötsligt blev frågan om Sveriges beredskap mer aktuell än någonsin. Så hur god är egentligen vår beredskap?I avsnitt #143 av podden Landet har vi samlat in frågor från Landsbygdsnätverkets medlemmar till landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) som bland annat får s…

Hur gör vi för att skapa en levande svensk skärgård?Sverige har tusentals skärgårdsöar, inte bara vid kusterna utan också i alla våra stora insjöar. Karaktäristiskt för svensk skärgård är många öar med få invånare på varje ö. Detta ställer särskilda krav på all form av samhällsservice till exempel skola, vård, omsorg och kommunikationer.Så vad kräv…

Vad är egentligen poängen med att nätverka?Landsbygdsnätverket är ju ett väl etablerat nätverk med många delaktiga medlemmar och det finns gott om andra framgångsrika nätverk både lokalt, nationellt och internationellt. Men varför ska man nätverka? Vilken nytta ger det? Och hur gör man för att skapa och driva ett framgångsrikt nätverk?Medverkar gör…

Hur klimatanpassar vi Sveriges landsbygder? Den sista februari släppte FN:s klimatpanel IPCC sin klimatbedömning. Rapporten lyfter bland annat det ökade behovet av just klimatanpassning - åtgärder vi kan göra för att hantera klimatförändringarna. Men det konstateras också att det finns gränser för anpassningen – vi kan inte anpassa oss till allt - …

Varför är det så ont om högutbildade i Sveriges landsbygder? Att hitta välutbildad personal och säkra kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för många landsbygdskommuner. En förklaring är att unga i våra landsbygder inte vidareutbildar sig i samma utsträckning som unga i större städer. Så vad kan vi göra för att förändra den bilden…

Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) är nu inskickad till EU för utvärdering. Så hur väl kommer planen möta de behov och utmaningar som finns inom det svenska lantbruket? Kommer planen göra sitt för att värna miljön och klimatet? Och hur blir det med landsbygdernas lokala utvecklingsarbete?Vi diskuterar den nya plan…

Varför är poddar som handlar om lands- och glesbygdsfrågor viktiga i dagens medielandskap? Hur kan de påverka det offentliga samtalet? Och kan de rent av spela roll för demokratin?Utbudet av poddar har exploderat de senaste åren och det finns idag flera poddar som framförallt lyfter frågor ur ett lands- och glesbygdsperspektiv: Norrlandspodden, Gle…

Hur färgas en bok av platsen där den utspelar sig?Varje år delar Studieförbundet Vuxenskolan ut sitt Författarpris till en person som i sitt författarskap skildrar nutidens landsbygd. Årets Författarpris går till två personer: Moa Backe Åstot med sin bok ”Himlabrand” som utspelar sig i svenska Sapmi och Patrik Lundberg med ”Fjärilsvägen” som utspel…

Vad händer med pengarna till de blå näringarna när leadersystemet görs om?I förra programperioden för de svenska leaderområdena hade Sverige en flerfondslösning där man kunde söka finansiering från flera håll, även från Havs- och fiskerifonden. Men i nästa programperiod 2023-2027 har Leader inte längre den möjligheten. Det här innebär att en del pr…

Hur gör man för att lyckas med ett Leaderprojekt? I detta avsnitt av podden Landet gör vi ett nedslag i Odlingsakademien, ett leaderprojekt som drevs av föreningen Astrid Lindgrens Hembygd. Under de två projektåren nådde man ut med kunskap om hållbar odling till 500 kursdeltagare och projektet ledde till flera nystartade företag. Så vad är framgång…

Att vara ung och hbtqi i en landsbygd kan många gånger vara ensamt. Det kan vara svårt att träffa andra hbtqi-personer och en viktig orsak är att de ofta helt saknar platser där man kan träffas.En undersökning som Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor (MUCF) gjorde 2021 visar att det helt saknas mötesplatser för unga hbtqi-personer i Sv…

Hur kan vi gynna den biologiska mångfalden genom det vi lägger på tallriken? Ofta pratar man om att vi måste äta mer klimatsmart och miljövänligt och att vi framförallt måste äta mindre kött och mer vegetariskt. Men är det verkligen så enkelt? Hur påverkas den biologiska mångfalden i Sverige och världen av till exempel djurhållning, kött- och mjölk…

Coronapandemin har gjort stora avtryck i våra matvanor. En effekt är att konsumtionen av svenska produkter har ökat. Allt fler vill äta svenskt kött och svenskodlade grönsaker.Men på restaurangerna, där en stor del av våra måltider äts, är det bara en femtedel av allt kött som serveras som är svenskt.Så hur kan man som gäst veta om köttet är svensk…

Vet du att det i Sverige produceras runt 1000 ton ull om året, men merparten av ullen används inte - utan bränns upp? Ända sen de svenska spinnerierna försvann tillsammans med den övriga textilindustrin på 50-talet har efterfrågan på svensk ull varit låg och lönsamheten dålig. Idag saknar Sverige kapacitet för att producera högkvalitativa ullproduk…

Ålfiske har en lång tradition i Sverige och vi svenskar har ätit ål både som fattigmatsföda och som delikatess. Men den europeiska ålen är klassad som akut hotad. Ålbeståndet har minskat kraftigt under 1900-talet och i Sverige råder idag ett generellt förbud mot att fiska ål.Samtidigt som det finns ett utbrett problem med tjuvfiske av ål så sker de…

Intresset för att producera och konsumera mat mer hållbart i Sverige är stort. 2020 beviljade det statliga forskningsrådet Formas 192 miljoner kronor till fyra så kallade tvärvetenskapliga centrumbildningar för just ökad hållbarhet och konkurrenskraft i livsmedelssystemet. Så vad innebär dessa centrumbildningar och vilken nytta kan de ge för samhäl…

Snart är vi på väg in i den så kallade rötmånaden - den period på året då mjölken surnar, brödet möglar och maten helt enkelt håller sämre. Att våra livsmedel snabbt blir dåliga innebär dels att vi slänger mer mat än annars och dels att risken för matförgiftning ökar.För att minska både svinn och sjukdomar är det viktigt att sommarmaten hanteras rä…

Vad finns det egentligen för företag i våra landsbygder?I detta avsnitt av podden Landet utmanar vi den urbana företagsnormen och slår ett slag för det myllrande näringslivet i landsbygderna. I många branscher finns det en urban norm - att vissa företag bara finns i storstäderna, och att företagande i landsbygderna endast handlar om lantbruk, skogs…

Intresset för Sveriges våtmarker har aldrig varit så stort som nu.I år satsar regeringen 350 miljoner på att restaurera, återväta och anlägga nya våtmarker. Men de är inte bara viktiga för klimatet och den biologiska mångfalden. De kan också spela en viktig roll inom lantbruket och som markägare finns gott om stöd att söka för att anlägga egna våtm…